6 timmars sömn, hej!

ja, jag går faktiskt och lägger mig med ett litet lagom drygt leende på läpparna nu.

det är ju liksom så det blir när saker och ting flyter på ungefär som dom ska, jag tror jag är en sån som gillar rutin, i rimliga mängder.

det är tråkigt, jag trodde alltid att jag var en sån där härligt spontan människa som bokade en biljett till prag utan att blinka, men det är ju nästan precis tvärtom. faktum är att jag inte kunde blinka mer när saker som t. ex prag kommer upp på tapeten. spontanitet är alltså totalt omöjligt att kombinera med beslutsångest.

och beslutsångest är inte åldersrelaterat; således har jag inte mist min spontanitet (om jag nu ens nånsin har haft den) som ett resultat av stigande ålder (jag känner nästan för att göra en fotnot här ngnstans).

skönt att kunna konstatera det, såhär innan man somnar, så slipper jag drömma att jag tappar tänder inatt igen. ja, det är ngt jag gör och har gjort återkommande sen typ 14-årsåldern, och det kan symbolisera åldersnoja.

däremot slipper jag inte det här obehaget i magen som nu dök upp som ett brev på posten lagom till läggdags. undrar om det är den där pastasalladen med lax eller toffes ihopknåpade vegburgare som är the as to blame...

jag röstar på laxen. nu ska jag försöka sova bort magen som säger åt helvete med dig hannah.

dagens bild blir på uppsalas finest, som lyckades äta fem cheeseburgare av femton möjliga i kvällens hamburger-race. undrar hur hans mage kommer att må.

godnatt.

ps. alltså, då jag för tillfället faktiskt är en person i branschen, så kan jag inte förneka att jag skulle vilja ha bidragit till detta: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=664784.

det känns som att det endast var eliten inom yrket som fick vara med, och även om min arbetsmoral sjunker ganska snabbt strax efter lunchtid, så vill jag ändå tycka att jag bidrar med en del kompetens inom städbranschen.

dom som ska försöka titta ut genom de fönster jag putsade idag håller kanske inte med. men deras mammor.