' ... We'll be talking about Freud and why he did enough cocaine to kill a small horse.'
så sitter jag här då.
inte längre i uppsala, inga fler PM eller seminarier. inga fler öl på svantes och ingen pasta med pesto i det äckliga köket.
nu är det skriva notiser och låtsas se upptagen ut (eftersom alla andra gör det, dvs). ölen får drickas på ... bishops? gud så 30+, jag vill inte. pasta med pesto blir det utan tvekan, men jag ska försöka hålla mitt kök så rent det bara går. ett tag.
det ramlar snöblandat regn ner från en ytterst grå och dimmig himmel idag. ungefär som att säga välkommen hem, jag vet inte.
jag sitter förgäves och försöker begripa vilket mobilt bredband jag ska skaffa mig.
vilket mobilabonnemang som är det bästa. vilken mobil som för mig är den lämpligaste.
jag är så jävla dålig på beslut. varje dag blir det tydligare och tydligare.
dessutom ska jag försöka skaffa mig en flygbiljett till shanghai, tur och retur.
varför måste det finnas så satans jävla mkt att välja på? varför fem miljoner mobiler när ingen av dem verkar vara värda pengarna? jag vill ju bara ringa och skicka sms. jag skulle behöva anställa ngn vars enda arbetsuppgift skulle vara att ta besluten jag själv inte är förmögen att fatta.
oh well.
imorgon kommer micke.
vi ska se obamas installering och krama lillasyster som behöver alla kramar hon kan få. livet är ett jävla helvete ibland. och det är inte okej att behöva inse när man är sexton. but the first cut is the deepest, antar jag.
hoppas jag. annars ska jag också lägga ner "det här med att ha ett hjärta".
dagens plus: på lunchen hann jag se roger federer vara rätt grym i australian open.
dagens minus: snö och brustna hjärtan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar