MÅNDAG

det känns som att ngn skrattar och stampar på mitt huvud.
jag har tårar i ögonen men tror och låtsas att det mest är för att jag hostar och inte för att det fortfarande är alldeles för mkt snö utanför fönstret, för att de viktiga breven ännu inte har blivit vare sig skrivna eller skickade eller för att ... ja, ngn annan mer legitim anledning.
tänker att om jag fick önska mig vad som helst just nu skulle det märkligt nog vara att sitta i hannas röda bil, på väg till hultsfred 2004. air, josé, pixies, four tet, dilated peoples, weeping willows, morrissey, phoenix, erlend oye, tiger lou...
det går inte att skylla på hostan mer.
det har aldrig gått att skylla på hostan.
jag gråter öppet.

SÖNDAG

mitt i all den misär som jag stundtals upplever den här söndagen vara med 12 minusgrader och sex meter snö utanför dörren, jättejättehalsont och fredagens bakfylla som ännu inte har gett sig... så är fredrik strage förjävla bra att ha. "'Läsplatta' är ett obehagligt ord. Det får mig att tänka på 'platt-tv' och 'platt-tv' får mig att tänka på alliansens kulturpolitik".
inser att det inte är lönt att sura längre för cattis steker ägg till mig och jag har gjort grahamspangkakor till oss och vi har apelsiner och en avokado och snart ska jag göra kaffe och kanelté och solen skiner och det allra mest perversa i det här permafrostkaoset som mest påminner om 'day after tomorrow', så har vi fönstret öppet och det luktar fanimej vår nu.
nu kokar vattnet.


och nu glömde jag stänga av plattan och nu har eluttaget smält (smultit?).
det luktar fanimej mer brunnen plast än vår.
livet.
livet.
livet.

TORSDAG

ORKA VARA SÅ VACKER OCH BEGÅVAD SOM MAIA JÄVLA HIRASAWA.

och ja.
det orkar man nog.

MAKE SPACE IN CALENDAR

den 28:e april spelar kill hannah på brew house i göteborg.
ni kan ju gå om ni vill.

MÅNDAG

i fredags fick jag en lyckochokladpralin av min vän lakritstrollet.
budskapet på prassligt, glansigt papper löd:
no tenemos tanta necesidad de ayuda de parte de las amigos,
cuanto de la certeza de la ayuda.

eller på engelska då:
we do not so much need the help of friends as the certainty of their help.

jag vet inte om det är sant men det var fint.

nu: hundra kilometer på ett löpband, sju minuter bort.

ALLA HJÄRTANS DAG

NATTÅG FRÅN ÅRE KRAFTIGT FÖRSENAT - MATEN BÖRJAR TA SLUT

för.
i.
helvete.

LÖRDAG

det var väl själva fan då.
att jag ska behöva ha någon runt omkring mig som säger att jag inte kan äta halva påsen lösgodis innan jag har lagat mat.
precis när man börjat lita på sig så ska något så satans trivialt rasera ens självbild.


skulle man kunna tänka, om man var dum i huvudet.
men jag är nog inte det.